kulturidag.se

Kyrkorna i Sverige

På många orter är kyrkan den äldsta byggnaden, och tillsammans med kyrkogården utgör det en sammanhållen symbol för kontinuiteten i samhället. Därför är det viktigt att dessa kulturhistoriska värden bevaras genom vård och omsorg.

Vi på Kultur Idag stöder att kyrkornas kulturhistoriska värden ska bevaras. Därför ställs höga krav kvalitetskrav på reparationer, vård, underhåll och förändring. Den grundläggande principen är att ingrepp ska minimeras så mycket som möjligt.

Vårt gemensamma kyrkliga kulturarv ska vara tillgängligt för alla. Kyrka är helig för många. De har en viktig betydelse i dagens mångkulturella samhälle. Både för de som i generationer levt i Sverige, och för de som nyligen blivit svenska medborgare ska ha möjligheten att lära känna Sveriges kyrkor, landets största sammanhållna kulturarv.

Kyrkobyggnaden symboliserar kulturella värden och förknippas med bygdens historia. I ett internationellt perspektiv har Sverige, som få andra länder, ett stor antal välbevarade kyrkor med tillhörande inventarier från en period som omfattar närmare 1 000 år. De 3 400 kyrkobyggnaderna är ett levande arv dit inte bara byggnaden och rummen hör, utan många gånger även en kyrkogård och den omgivande miljön.

Dessutom alla dessa konstverk, saker och kyrkoböcker är en kulturskatt i sig själv.

Så vi på Kultur Idag rekommenderar dig att besöka den närmaste kyrka och börja utforska till och början. Vem vet du kanske får en blodad tand och vill utforska andra kyrkor sedan.

De flesta kyrkorna har vissa öppettider, så kontrollera det innan du far dit.

 Kyrkoböcker

Vad är en kyrkobok? Det är ett register som kyrka var ålagda att för över alla församlingens invånare. Men historiskt sätt så börjades det skriva kyrkoböcker redan på 1300-talet då i Italien och Frankrike. Det var först på 1600-talet som det bestämdes att kyrkoböcker skulle börja användas. Detta börjades göra i Västerås stift av Johannes Rudbeckius under 1620-talet. Vilket ledde till att man även börja göra detta i både Västmanland och Dalarna då man kan följa husförhören. Det var först på 1686 som kyrkolagen kom som det börjades med att föras böcker i hela Sverige. Då fördes det protokoll på vem som föddes, då man skrev vem som var mamman och pappan, dessutom skrev det ner vilka som vigdes och dog. Dessa förhörslängder och folkbokföringar finns fortfarande några böcker bevarade. Fram till 1991 fördes dessa böcker av kyrkan för att sedan tas över av staten och digitaliseras.

Mer och mer så har dessa böcker blivit digitaliserade eller överlagd på mikrofilm och ligger oftast som en grunden för att släktforska. Vilket har blivit mer och mer populärt med åren.

Numera så finns dessa gamla kyrkoböcker runt om i Sverige på olika arkiv. Att få kika i dessa original böcker är bara tillåtet i undantagsfall. Till exempel att mikrofilmen är otydlig eller att det finns fuktfläckar så att det är oläsbart. Förklaringen ligger nog på att arkiven är väldigt rädda om dess ovärderliga böcker.

Men ska du släktforska så finns de flesta kyrkoböckerna på nätet så du kan sitta i lugn och ro där hemma istället för i ett dammigt arkiv. Det kan vara riktigt spännande att följa sina släktingar långt tillbaka i tiden, du kanske har kungligt blod i dina ådror eller mördare rent av.

Scroll To Top