kulturidag.se

Kultur i kyrkan

 

 

   Musik

Toner, klanger och ord färdas under valven i våra kyrkor. Nyfikna, men ändå i tradition, låter de oss föras in i musikens magiska värld. Välkomna att följa med på resan!

I kyrkorna finns det plats för alla typer av musik. Här har du chansen som lyssnare utveckla och bekanta dig med en annan typ av musik än du är van vid. Du kan upptäcka och väcka ditt musikintresse genom att sjunga i kör eller gå på konserter. Kyrkomusiken tillhör vårt gemensamma levande kulturarv.

Musiken har alltid varit en viktig del av kyrkans liv och en given plats i alla gudstjänster. Kultur Idag brukar sällan missa de konserter som erbjuds. Genom kyrkomusiken erbjuds en värdefull mötesplats där människor kan uttrycka sina andliga och existentiella frågor.

Musikverksamheten i kyrkorna fungerar också som en plantskola för professionella musiker inom såväl kyrkomusiker som det offentliga musiklivet. Musiken i kyrkan värna om den konstnärliga kvaliteten och möjligheten att utvecklas.

Sjunga i kör – inom kyrkan finns det mer än 6 000 olika körer med cirka 100 000 personer som sjunger tillsammans och upplever glädjen att göra något gemensamt. Kyrkokörerna erbjuder olika inriktningar och nivåer för alla åldrar. Det finns körer med spetskompetens, kyrkokörer, barn-, goss-, flick-, gospel- och ungdomskörer. De största valmöjligheterna finns i de stora församlingarna i storstäderna, men naturligtvis finns det valmöjligheter ute på de mindre församlingarna på landsbygden. Kontakt pastoratet för att kontrollera vad som finns hemma i din församling om du är intresserad av att sjunga i kör.

Gå på musikgudstjänst eller konsert – Musiken har alltid varit en viktig del av kyrkans liv och har en given plats på alla gudstjänster. Särskilt stort utrymme har den i musikgudstjänsterna. Men kyrkomusiken finns också i det stora breda utbudet av konserter.
Kyrkan är en av Sveriges största konsertarrangörer. Här har du möjligheten att lyssna på olika typer av konserter med kör, orkester och orgel – allt ifrån den klassiska repertoaren till mer nyskapande verk, men även gospel, pop, allsång och rock.

Det finns 2 300 anställda kyrkomusiker och ett stort antal frilansmusiker. I kyrkan arbetar professionella musiker och sångare sida vid sida med amatörer. Musikverksamheten fungerar som en plantskola för blivande kyrkomusiker men också musikengagemang i samhället.

Konserter i kyrkan
Julkonsert i Storkyrkan och S:t Jacobs kyrka
Från det lilla till det stora – Från folk till traditionellt med glänsande brass, allsång, spännande körer och solister. Välkommen till våra julkonserter!
Lördagen den 17/12, 18/12        kl. 15.00 och 17.00          S:t Jacobs kyrka, Storkyrkan
Julen sjungs in!
Anne Sofie von Otter     Mezzo  Linnékvintetten              Uppsala
S:t Jacobs Kammarkör                  Mattias Wager Orgel
Gary Graden                      Dirigent
Konsertlängd:                   1 timme 20 minuter
Biljettpris:                          80, 140, 180, 250 kronor
Tisdagen den 20/12        kl. 18.00                               Storkyrkan
Sjung med!                        Julens sånger
WÅG – WagerÅstrandGraden trio           Orgel/piano, slagverk, sångmed
Konsertlängd:                   1 timmer
Fri entré! 
Söndagen den 25/12      kl. 15.00               Storkyrkan
O Messiaen:                      Vingt regars sur l ´enfant – Jésus
Carl-Axel Dominique     Piano
Konsertlängd:                   2 timmar
Biljettpris:                          150 kronor
 Konserter i kyrkan
Nyår och Trettondagsafton!
Nyårskonsert med The Camber Choir of Scandinavia/Nyårskonsert och Lys stjärna lys.
Lördagen den 31/12      kl. 16.00               Storkyrkan
Söndagen den 1/1           kl. 16.00               Storkyrkan
Nyårskonsert! Mozart: Kröningsmässan              Haydn: Cellokonsert C-dur
Maria Keohane Sopran  Tore Dahlberg                  Alt
Michael Axelsson           Tenor    Håkan Ekenäs                   Bas
Filip Graden                      Cello
Reba Roque:     Maria Lindal      Konsertmästare              The Chamber Choir of Scandinavia
Daniel Alling                     Nyårstalare        Gary Graden     Dirigent
Konsertlängd:   1 timme 30 minuter
Biljettpris:                          80, 120, 160, 225, 320 kronor
Tisdagen den 3/1-17      kl. 19.00               S:t Jacobs kyrka
The Chamber Choir of Scandinavia/ Nyårskonsert
Anders Bondeman          Orgel     Gary Graden                     Dirigent
Konsertlängd:                   1 timme 10 minuter
Biljettpris:                          80, 140, 180, 200 kronor
Fredagen den 6/1-17      kl. 15.00               S:t Jacobs kyrka
Lys stjärna lys
S:t Jacobs Vokalensemble                          Mikael Wedar                  Dirigent
Konsertlängd:                   1 timme 10 minuter
Biljettpris:                          80, 140, 180, 200 kronor
 forts Konserter i kyrkan
Aftonmusik i S:ta Clara!

När höst- och vintermörkret sänker sig över helgdagsaftnarna glimmer S:ta Clara som en juvel, mitt I kyrkogårdens dunkel.

Aftonmusiken är sedan decennier en omistlig del av många människors helgfirande. Varje konsertprogram är cirka 50 minuter och den stilen på musikens bredd är stor, men alltid inom konsertmusikens ramar. Orgelkonserter, romansaftnar och program med olika vokalister som på sätt bildar en skiftande musikalisk enhet.

Aftonmusiken i S:ta Claras kyrka – bredvid Centralstationen. Alla lördagar kl. 18.00 (utom den 12/11), kyrkan är öppen från kl. 17.00. Varje konsert inleds med en kort helgmålsringning. Eftersom stillhet och ro behövs för att få den fulla musikupplevelsen stängs portarna för inkommande besökare kl. 18.10.

Programmet presenteras månadsvis i foldern Musik i S:ta Clara och på Stockholms domkyrkoförsamlings hemsida.
De som har huvudansvaret för alla konserters genomförande, med hjälp av bidrag från S:ta Clarastiftelsen, är Stockholms domkyrkoförsamling.

Program december 2016:
Lördagen den 3/12          kl. 18.00
Orgelkonsert                    Martina Blomquist         Orgel     Verk av J S Bach med flera
Lördagen den 10/12       kl. 18.00                               Julkonsert
Aridna Reguant Qvarsebo           Sopran                 Michael Waldenby         Orgel
Verk av J S Bach och G F Händel med flera
Lördagen den 17/12       kl. 18.00
Opera Vivas Julkonsert
Lördagen den 24/12, julafton och 31/12, nyårsafton     Ingen aftonmusik

 Film i kyrkan

Film som livstolkning – Kyrkan menar på att film utgör en viktig del av samtidskulturen och tar på samma sätt som böcker upp livfrågor, om hur det att leva som människa och om hur vi orienterar oss tillvaron. Den ställer oss inför livsöden och frågor om hur vi vill forma framtiden. Kyrkan deltar i samtal om vår tids livfrågor genom, filmpriser, medverkan på filmfestivaler, och genom filmarbete i församlingarna och stift.

Film är en konstform som berör och ofta ger en stark upplevelse och inlevelse i andra människors liv.

Kyrkan arbetar med både konfirmander och andra grupper, och använder film som en utgångspunkt för diskussioner och existentiella frågor. Tala film – tal liv är en metod som också berikar allt studerande av filmer.

 

 

Filmpriser och seminarier – Sedan nio år tillbaka så deltar den Svenska kyrkan i Göteborg International Film Festival med arrangemang av seminarier med frågor om vår existens, och dessutom delas filmpriset ut.

Som samverkanspartner sker även medverkan av andra filmseminarier och filmfestivaler, och i det internationella allmänkyrkliga nätverket INTERFILM, som delar ut allmänkyrkliga filmpriser runt om i Europa och även i Kanada.

Kyrkans filmpriser

Svenska kyrkans filmpris – Varje år delar kyrkan ut ett pris på 50 000 kronor till en film som håller en hö konstnärlig kvalitet, och ser till att synliggör existentiella rättvis- och sociala frågor i berättelser och i uttryck.

Prisutdelningen sker under filmfestivalen i Göteborg som också beslutar om vilka filmer som ska nomineras till Svenska kyrkans filmpris. Från 2010 tilldelas priset endast till svenska långfilmer som har premiär under festivalen, och som kyrkan därför kan komma kunna använda i sitt arbete.

Kraven på för att kunna bli vinnande film är:

  • Hög konstnärlig kvalitet.
  • Filmens värderingar ska ses i ljuset av evangeliets budskap.
  • Filmens social- och rättviseaspekter ska beröra och angå, och genom filmens berättelse och symboler tydliggöra olika individuella och samhälleliga frågor och problem.
  • Filmen ska kunna användas i kyrkligt filmarbete.
  • Filmen har allmängiltiga genomslagskraft och begränsas inte av sin nationella eller lokala kontext. 

 

Svenska kyrkans ungdomsfilmpris – Film och rörliga bilder har blivit en allt större del av både unga och i gamla människors liv. Sedan 2007 delar den Svenska kyrkan ut ett ungdomsfilmpris till film synliggör existentiella rättvis- och sociala frågor på ett sätt som berör både barn, ungdomar och vuxna. Prissumman har varit på 50 000 kronor men sedan 2014 har prissumman höjts till 100 000 kronor.

Prisutdelningen sker under den årliga filmfestivalen BUFF i Malmö. Den vinnande filmen ska kunna användas i kyrkans ungdomsarbete och det är viktigt att den speglar frågor som är aktuella bland ungdomar idag. 

 Kyrkans Internationella filmarbete

 Internationellt filmarbete – genom den allmänkyrkliga Interfilm deltar Svenska kyrkan i ett internationellt arbete kring kyrka och film. Detta sker genom medverka i en allmänkyrklig jurys och seminarier runt om i Europa.

Den allmänkyrkliga europeiska organisation Interfilm är ett nätverk för människor som är intresserade av film, kyrka och teologi. Under snart 50 års tid har man delat ut filmpriser i till exempel både i Berlin och Cannes. Det första allmänkyrkliga priset gick till Ingemar Bergmans ”Smultronstället” i Berlin 1963.

Idag finns Interfilm närvarande med allmänkyrkliga jurys på ett tjugotal festivaler i Europa och dessutom i Kanada. Förutom allmänkyrkliga priser arrangerar Interfilm återkommande seminarier om film, kyrka och teologi.

Svenska kyrkan är medlem i Interfilm sedan drygt ett decennium tillbaka.

Dans inom kyrkan 

Dans – Dansen är lika gammal som mänskligheten och anses som något centralt i nästan alla kulturers sociala och religiösa liv. Enligt musieforskare och danshistorikern Curt Sachs finns det mycket få danslösa folkgrupper och från början var nästan alla dans av religiöst ursprung.

Allt sedan antiken vittnar målningar, friser, skulpturer, mytologi och litteratur om dansens existens, och det finns ett nära samband mellan dans, kultur, religion och samhälle. Människor över hela världen har genom tiderna dansat för bot, helhet, helighet och för nöje.


Dans har varit ursprungsfolks kulturer och religioner i årtusenden
. Från Siouxindianernas spökdansare till Umbanda-kulturens transdansare och de sufiska dansande dervischerna, har dans används som ett sätt att gå in i ett slags medvetenhet och genom dessa sätta sig i kontakt med den djupa mystik som Gud representerar.

I Bibeln finns det flera referenser till dans. Under 300-talet börjades kritiseras mot att det fanns dans i yrkan. I Toledo år 539 fördömdes dans i samband med kyrkliga handlingar och i Auxerre år 573 förbjöds gudstjänstdeltagarna att dansa kördanser, men dansen i kyrka fortsatte ändå fast man på vissa håll tyckte dans var hedniskt. Men under hela medeltiden och under renässansen dansades det i kyrkan.

Under reformen blev det mer och mer ordet som fick plats i kyrkan. Kyrkbänkar byggdes som skulle dela upp folket i åskådare och aktörer och den framväxande empiriska vetenskapen delade in världen på nytt sätt och skilde till exempel på myt och historia, kropp och själ och sång och dans på ett helt nytt och annat sätt än på vad man hade gjort tidigare. Kyrkan blev helt enkelt mer intellektualiserad.

Idag utgör dansen i kyrka en mycket viktig del av deras verksamhet. Bara för 30 år sedan var folk ovan vid att se och uppleva dans i kyrkan. Tack vara många eldsjälar har dansen igen funnits sin plats i kyrkan!

Heliga danser

Heliga danser – cirkeldans, helande danser, stilla danser, meditation i rörelse, livets träd. Det finns många namn på den dans som vi här benämner Heliga danser.

Principen bygger på danserna man dansade ute i byarna. Heliga dansen är ofta koreograferade danser, vilket betyder att danserna kan beskrivas i ord och bild, fasta steg och rörelser, och som lärs ut av en ledare. Man använder då givna steg, håller oftast varandra i händerna i olika fattningar och utgår från cirkel som ibland byts och blir slingor och spiraler.

Det finns många olika dansformer, enkla rörelser eller komplicerade stig till nutida eller dåtida musik. Dansen ger djup, vila och närvaro i nuet. Danserna är för det mesta ganska enkla tekniskt sätt och dansstegen är sammansatta i korta sekvenser som upprepas om och om igen. Dansen är en tyst gemenskap och en ordlös bön – den är ofta av meditativ karaktär. Heliga danser är ingen uppvisningsdans utan en gemensamdans där det viktiga är att alla kan vara med.

Hur började det? Tysken Bernhard Wosien hade studerat teologi och var balettmästare på Berlinoperan, koreograf och danspedagog.  I och med mötet med den folkliga sansen i början av 1950-talet, särskilt de grekiska danserna, började det som kom att kallas för Meditations des Tanzen/Helige Tanz/Sakraler Tanz att ta form. Bernhard kom till Findhorn som är en ekologisk kommunitet för ett hållbart samhälle där man hade visionen om en ny människa i en ny tid – en människa som lever i samklang och samverkan med den övriga skapelsen, medveten om att hon är en del av helheten och intimt förenad med naturen i övrigt. Findhorn blev berömt för sina trädgårdar, men också som ett framtidssamhälle, ett andligt kraftcentrum och finns fortfarande ännu kvar idag. Bernhard inbjöds till Findhorn under hösten 1976 och fick där en plattform för att skapa vad som på engelska kom att kallas Sacred Dance.

Heliga danser i Sverige – I början av 1990-talet myntade Maria Rönn begreppet Heliga danser efter att gått dansledare utbildningen på Findhorn i Skottland. Tillsammans med Marie-Louise Malmborg, som arbetade med Maria i Markuskyrkan, och som besökt Findhorn 1979 tillsammans med Lucie Minne (dansledare från England som tog Sacred Dance till Sverige och som i många år verkade på Stiftelsen Stjärnsund i Dalarna). Bjöd hon in till ett dansseminarier i kyrkan. Maria arbetade så som präst i Markuskyrkan i Stockholm och återinförde på så sätt cirkeldansen i kyrkan.

1994 startades sedan dansutbildningar i Sverige. Det var Maria Rönn tillsammans med Lisbeth Gustavsson som ledde den första svenska utbildningen på Ansgarsliden i Sigtuna. Utbildningen fortsatte mellan 1995-2001 av Marie Rönn tillsammans med Pia Rosén. Totalt genomförde de cirka 25 utbildningar på Ansgarsliden. Numera finns dansutbildningar i Lunds stift, Växjö stift, Västerås stift och Luleå stift.

Heliga danser är den form som är mest utbredd inom Svenska kyrkan. Maria Rönn myntade begreppet Heliga danser och tog dansen till Sverige. Begreppet Heliga danser förknippas självklart med ordet helig!

 Böcker och kyrkan

Varje år så medverkar Svenska kyrkan på bokmässan i Göteborg – under årets mässa var det under namnet: Se människan! Arrangemanget bjuder på spännande samtal med författare, både svenska och internationella. Kultur Idag ser fram emot detta arrangemang varje år.

Under 2017 års bokmässa kommer Bokmässan och Svenska kyrkan utöka sitt samarbete. Då är det temat ”Bildning”. Temat anknyter till reformationsåret 2017 och då kommer Svenska kyrkan ha en större roll på mässan mer än vanligt.

Enligt Daniel Levin som är programchef för Bokmässan säger han att – Att de har alltid haft ett gott samarbete med Svenska kyrkan. När samtal 2017 års tema kom upp landade vi på begreppet bildning. Det knyter a till ämnet som är angeläget för oss alla och öppnar samtidigt för att väva in aspekter som är relevanta för Svenska kyrkan.

Bildning och reformation hänger ihop – Svenska kyrkans ärkebiskop Antje Jackelén ser en självklar koppling mellan dess två begreppen, bildning och reformatorernas ideal. – När reformatorerna betonade sådant som rätte att själv kunna läsa bibeln och bilda sin egen uppfattning i andliga frågor så har det haft stor betydelse för vår syn på bildning och utbildning.

Bildning är en framtidsfråga – Temat 2017 vill också lyfta fram bildning som en viktig framtidsfråga, som ytters handlar om hur vi bygger ett gott samvete, säger Mikael Ringlander och Erika Hedenström, som var projektledare för detta års utställning på bokmässan i Svenska kyrkans regi.

– Bildning handlar om förmågan att utöva sitt medborgarskap, att växa och ta ansvar som människa. Mycket att detta bottnar också i reformens tankegods.

Ny scen om bildning och reformation – Svenska kyrkan blir nästa år blir en framträdande samarbetspartner när Bokmässans program ska tas fram. Dessutom kommer Svenska kyrkan, utöver Se människan-scenen med sin vanliga programinriktning, men också ha en helt ny egen scen med särskilt program om bildning och reformation. – Vi ser fram emot många spännande och gränsöverskridande samarbeten, säger Mikael Ringlander.

 Böcker och kyrkan 

Lyfter fram reformationens arv och tittar framåt – I denna särskilda tema-montern kommer programmet präglas av reformationen och dess betydles, inte bara för bildning, utan för en mängd olika aspekter av samhällets, kyrkans och människors liv. – Sverige är präglat av 500 år av reformation. Vi vill lyfta fram det arvet, med både dess ljus och mörkare sidor. Men också se framåt och undersöka vad som i dag står i vägen för att samhället ska utvecklas i en god riktning, helt enkelt vad det är som behöver reformeras, säger Erika Hedenström.

Bokmässan 2017 kommer äga rum den 28 september till den 1 oktober i Göteborg!

Reformationsåret 2017 – 2017 är det 500 år sedan Martin Luther enligt traditionen spikade upp sina 95 teser på porten till Slottskyrkan i Wittenberg, i Tyskland som var ett viktigt center för politik, kultur och konst under 1500-talet. I och med Martin Luther spikade upp teserna startade han reformationen. Detta kommer uppmärksammas på många olika sätt både i Sverige och internationellt.

Svenska kyrkan kommer att göra fyra stora nationella satsningar under 2017 varav Bokmässan i Göteborg är en av dessa.

De övriga kommer vara:

  • Teologifestivalen i Uppsala i februari
  • Världen fest i Västerås i juni.
  • Reformationsveckan i oktober med fredsgudstjänster i samtliga domkyrkor i Sverige på reformationsdagen den 31/10.
Scroll To Top